Kategori

Intervju

16 april, 2019

Hundra händer – Uma Bazaar påverkar klädindustrin med mode

I butiken Uma Bazaar råder det ordning och reda samtidigt som det sprakar av färg. För den modemedvetna finns det mycket att välja på, både till festen och basgarderoben. Uma Bazaar har också blivit rekommenderad av franska Elle! Men Elisabeth som grundat och driver butiken, är egentligen inte alls intresserad av mode. Hennes mål är att påverka klädindustrin och bekämpa fattigdomen.

Uma Bazaar är en klädbutik som ligger vid sidan om Åhléns i Malmö. Klockan är 12 och butiken har just öppnat för dagen. Jag har varit här som kund några gånger tidigare och har alltid blivit så nyfiken på bakgrunden till den lilla butiken. Den här gången har jag kommit hit för att intervjua Elisabeth Gudmundson som startat och driver Uma Bazaar sedan 2005. När jag kliver in från kylan står Elisabeth och stryker. Det ångar om de nya kläderna som ska hängas upp.

Det är mysigt i butiken och kunderna letar sig in en efter en. De provar och får smakråd av Elisabeth under tiden som vi pratar och dricker en kopp te. Jag förstår snabbt att de ekologiska jeansen är populära. Jag frågar vilka regler Elisabeth har för att välja kläder till sin butik. Kläderna ska vara tillverkade med hänsyn till miljö och de som arbetar. Tillverkningskedjan ska vara transparent, det vill säga att kunden ska kunna få information om materialet och var plagget har tillverkats. Kläderna har passerat hennes nålsöga men den viktigaste regeln är att hon själv ska kunna bära plagget med gott samvete, då kan hon även sälja det i butiken. Kunderna som handlar här är ofta medvetna och väljer sina kläder med omsorg. De ska hålla länge och passa med det som redan finns hemma i garderoben.

Mellan kunderna passar Elisabeth på att stryka och hon håller upp en byxa och frågar mig: ”Vet du att den här byxan kanske har rörts av hundra händer?” Först förstår jag inte vad hon menar, men sen förklarar hon: ”Alla händer som först plockat bomullen, vävt tyget, sytt plagget och sedan via alla transporter.” Jag blir tyst för en stund och ser det framför mig, det känns nästan overkligt.

I början kunde det hända att kvaliteten på kläderna varierade, som exempel nämner Elisabeth det indiska kooperativet Creative Handicrafts. När hon ringde och påpekade att toppen och kjolen som skulle höra ihop inte hade samma färgton fick hon svaret: ”Men Elisabeth, spelar det så stor roll? Här har vi folk som svälter.” Hon skrattar när hon berättar det och såklart ger det perspektiv, men för att bygga en hållbar industri måste kläderna även kunna säljas. Idag sitter Creative Handicrafts i bra lokaler och kan erbjuda sina anställda rätt villkor. De är fairtrade-certifierade och 
producerar numera för brittiska People Tree som bara producerar i 
fairtrade-certifierade kooperativ. Och färgerna stämmer överens!

Uma Bazaar är en speciell butik och när jag går ut i kylan igen förstår jag varför jag varit så nyfiken. Kunderna kan klä sig väl och följa modet medan Elisabeth påverkar och utvecklar klädindustrin. Att driva en butik som säljer hållbart mode är hennes sätt att göra världen till en bättre plats.

  • Namn: Elisabeth Gudmundson
  • Yrke: Världsförändrare. Driver butiken Uma Bazaar.
    Har tidigare grundat gatutidningen Aluma och namnet på butiken Uma Bazaar kommer härifrån.
  • Brinner för: Bekämpa fattigdom – alla måste kunna leva på sin lön.
  • Gör helst en ledig dag: Den tillbringar jag med min son eller i hängmattan.

Elisabeths råd för att bli en medveten konsument:

  • Börja med att titta i din garderob och inventera de kläder du redan har. Kanske behöver du inte så mycket nytt?
  • Fundera över hur ditt liv är fördelat mellan arbete och fritid. Anpassa din garderob efter dina behov.
  • Gillar du inte att stryka så leta efter strykfria plagg!
  • Lär dig mer om de olika materialen. På Sveriges Konsumenters hemsida hittar du en bra materialskola som du kan använda som utgångspunkt. Och välj gärna ekologiskt och Fairtrade!

Sist men inte minst! När du ser ett plagg du vill ha – känn efter om du verkligen behöver det och om det kommer att ge dig glädje lång tid framöver!

Tack Elisabeth för det trevliga besöket i din butik!

13 februari, 2019

Sysav är med och effektiviserar textilåtervinningen

I Sverige är vi modemedvetna och vill gärna ha det senaste i garderoben. När vi tröttnar på våra textilier slänger vi dem, ofta i hushållssoporna. Här behöver vi bli smartare menar Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB. Just nu pågår SIPTex-projektet som ett led i att effektivisera textilåtervinningen.

Vi konsumerar 13 kg textilier per person och år. Det är främst kläder men även andra textilier som lakan och handdukar. Varje år slänger vi 10 kg varav bara 2 kg lämnas till återvinning. Idag lever vi inte längre efter devisen slit och släng, utan köp och släng. ”Fast fashion” är ett begrepp där produktion och konsumtion har ökat, både i hastighet och mängd. Shopping har blivit en fritidssysselsättning utan att egentligen fylla ett verkligt behov. Ann Nerlund arbetar som miljöpedagog på Sysav AB och vill att vi ska bli smartare både som konsumenter och återvinnare.

Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav

Ann berättar att vi har blivit bättre på att lämna de kläder vi tröttnat på till välgörenhet. Det är ett bra alternativ och fler personer får tillgång till kläder. Textilier som är trasiga och smutsiga har hittills haft väldigt låg återanvändning och hamnar oftast i hushållssoporna. Detta blir ett resursslöseri eftersom det har krävts stora resurser för att tillverka textilierna och att fibrerna sedan inte kan återanvändas. Det som sker idag är att textilier som inte kan användas igen återvinns på så vis att de klipps itu och blir till exempel stoppning i möbler. Intensiv forskning äger nu rum för att kunna ta till vara fibrerna mer effektivt. Sverige och Tyskland är de land i världen som ligger längst fram på det området.

Sysav AB är en av deltagarna i projektet SIPTex och vill att vi ska bli smartare när vi konsumerar och återvinner textilier. SIPTex är ett Vinnovaprojekt som löper under ett år och blir färdigt nu i december. Projektet är ett led i att bygga upp en mer effektiv sortering och återvinning av textilier. Textilier består av olika typer av fibrer från bland annat bomull, ull och syntet vilket kräver ett stort arbete med att sortera. För att kunna återvinna fibrerna i textilierna måste de först sorteras. Detta sker under projektet i en sorteringsanläggning i Avesta. I anläggningen finns en specifik maskin som via optiska sensorer känner av olika typer av fibrer och även färger. Maskinen är väldigt duktig på sitt jobb och kan ställas in på att sortera ut till exempel vita textilier av 100% bomull.

De återvinningsstationer som idag har insamling av textilier är Bunkeflo och Norra Hamnen. Där kan vi konsumenter lämna de textilier som vi tycker inte kan användas ett varv till.

Förklaringar:

Sysav AB: Sydskånes avfallsaktiebolag, ägs av 14 skånska kommuner

SIPTex: Svensk Innovationsplattform för Textilsortering, finansieras av Vinnova och är ett steg 2-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil; Gina Tricot, H&M, Human Bridge, Malmö Stad, Stockholm Vatten, SYSAV, ReturTex, Swerea IVF, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Källor:

Intervju med Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB

www.sysav.se

www.ivl.se

Byline: Eva Maria Karlander, december 2017