Månad

februari 2019

25 februari, 2019

Marie Kondo städar med glädje – ny serie på Netflix

Marie Kondo är den söta japanska kvinnan som blivit städgurun med hela världen. Kanske är hon en person som man antingen älskar eller hatar, lite som vår egen Ernst Kirchsteiger. Jag hör till dem som fallit för Marie Kondo och blev väldigt glad när nyheten kom att hon har en egen TV-serie på Netflix. Det känns som att öppna en pralinask när jag sätter mig i soffan för att titta på de åtta färgglada avsnitten.

bilden lånad från Netflix

Intresset för städning och organisering kom tidigt in i Marie Kondos liv. Marie städade överallt där hon såg att det var stökigt. Hemmet där hon växte upp blev snabbt välstädat tack vare henne och hon stannade gärna inne på rasterna och städade i klassrummet. Hon var bara 15 år när hon började se sitt intresse som ett möjligt yrke i framtiden. När hon fyllt 19 år startade hon sin konsultverksamhet med att hjälpa personer med att få ordning hemma. Idag är hon 34 år och har hunnit bli den stjärna som lyser starkast på himlen i städbranschen. Hon har givit ut flera böcker men de som är mest välkända är ”Konsten att städa” och ”Spark Joy”. Nyligen har hon spelat in TV-serien ”Konsten att städa – med Marie Kondo” som visas på Netflix.

I de åtta avsnitten får vi följa Marie och hennes assistent när de besöker olika hem som fastnat i röran och upplever stark stress. Hennes assistent är också hennes tolk. Marie kan en del engelska men ofta pratar hon japanska som hennes assistent översätter till engelska. I varje hem börjar hon sitt arbete med att ”hälsa på hemmet”. Detta gör hon genom att sätta sig ner på golvet och känna in hemmets själ. Då blundar alla och är tysta en stund. Efteråt har Marie fått en uppfattning om vad just det hemmet behöver hjälp med. Deras saker delas in i kategorier och de börjar alltid med kläderna.

Deltagarna i serien får lära sig Maries grundidé som är att inte välja det som ska rensas ut utan välja det man vill behålla. För att fatta dessa beslut så ska sakerna ”spark joy”, alltså ”gnistra glädje”. Då tar man upp en sak och håller den nära sig för att känna om den gnistrar av glädje eller inte. Om inte, kan man göra sig av med saken och då tackar man den för att den tjänstgjort en väl.

Serien är mycket välplanerad och strukturerad. Varje avsnitt följer en mall men jag tycker ändå att hon lyckas skapa variation. Familjerna som medverkar har olika problem som Marie tar sig an att lösa. I det första avsnittet är det en familj med småbarn, i det tredje är det en änka och i det sista avsnittet är det två personer som ska flytta ihop. Jämfört med andra liknande serier som till exempel Buried Alive, Consumed och Storage Hoarders tycker jag att Marie Kondos serie är mer respektfull för deltagarna. Jag upplever inte att deltagarna blir uthängda på ett förödmjukande vis. Att Marie själv inte pratar engelska fullt ut i serien tycker jag inte upplevs som störande utan tvärtom charmigt och det ger en tydligare bild av den hon är och hennes kultur.

Jag som har ett stort intresse för ämnet städa och organisera har följt Marie och fördjupat mig i hennes böcker. I den första boken ”Konsten att städa” uppfattade jag Marie mer som en militant städgeneral, men i den senare boken ”Spark Joy” får hon en mer sympatisk framtoning. Hennes mjukare sida kommer även fram i denna nya TV-serie vilket jag ser som positivt. Möjligtvis kunde hon försöka att få fram mer bakgrund från deltagarna, hur de hamnat i sitt kaos med alla saker. Det hade varit intressant att få veta mer om det.

Jag har verkligen fastnat för den här serien! Jag rekommenderar den till alla som vill få inspiration till att komma igång och göra fint i sina hem. Marie Kondo vill hjälpa tittarna att skapa harmoni och lära sig att städning är en källa till glädje. Detta budskap lyckas hon verkligen att förmedla.

Källor:

Konsten att städa – med Marie Kondo (2019) Netflix
Kondo, Marie (2011) ”The life-changing magic of tidying” Vermilion
Kondo, Marie (2016) ”Spark Joy” Vermilion Wikipedia (2019) Marie Kondo

Byline: Eva Maria Karlander, februari 2019

13 februari, 2019

Sysav är med och effektiviserar textilåtervinningen

I Sverige är vi modemedvetna och vill gärna ha det senaste i garderoben. När vi tröttnar på våra textilier slänger vi dem, ofta i hushållssoporna. Här behöver vi bli smartare menar Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB. Just nu pågår SIPTex-projektet som ett led i att effektivisera textilåtervinningen.

Vi konsumerar 13 kg textilier per person och år. Det är främst kläder men även andra textilier som lakan och handdukar. Varje år slänger vi 10 kg varav bara 2 kg lämnas till återvinning. Idag lever vi inte längre efter devisen slit och släng, utan köp och släng. ”Fast fashion” är ett begrepp där produktion och konsumtion har ökat, både i hastighet och mängd. Shopping har blivit en fritidssysselsättning utan att egentligen fylla ett verkligt behov. Ann Nerlund arbetar som miljöpedagog på Sysav AB och vill att vi ska bli smartare både som konsumenter och återvinnare.

Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav

Ann berättar att vi har blivit bättre på att lämna de kläder vi tröttnat på till välgörenhet. Det är ett bra alternativ och fler personer får tillgång till kläder. Textilier som är trasiga och smutsiga har hittills haft väldigt låg återanvändning och hamnar oftast i hushållssoporna. Detta blir ett resursslöseri eftersom det har krävts stora resurser för att tillverka textilierna och att fibrerna sedan inte kan återanvändas. Det som sker idag är att textilier som inte kan användas igen återvinns på så vis att de klipps itu och blir till exempel stoppning i möbler. Intensiv forskning äger nu rum för att kunna ta till vara fibrerna mer effektivt. Sverige och Tyskland är de land i världen som ligger längst fram på det området.

Sysav AB är en av deltagarna i projektet SIPTex och vill att vi ska bli smartare när vi konsumerar och återvinner textilier. SIPTex är ett Vinnovaprojekt som löper under ett år och blir färdigt nu i december. Projektet är ett led i att bygga upp en mer effektiv sortering och återvinning av textilier. Textilier består av olika typer av fibrer från bland annat bomull, ull och syntet vilket kräver ett stort arbete med att sortera. För att kunna återvinna fibrerna i textilierna måste de först sorteras. Detta sker under projektet i en sorteringsanläggning i Avesta. I anläggningen finns en specifik maskin som via optiska sensorer känner av olika typer av fibrer och även färger. Maskinen är väldigt duktig på sitt jobb och kan ställas in på att sortera ut till exempel vita textilier av 100% bomull.

De återvinningsstationer som idag har insamling av textilier är Bunkeflo och Norra Hamnen. Där kan vi konsumenter lämna de textilier som vi tycker inte kan användas ett varv till.

Förklaringar:

Sysav AB: Sydskånes avfallsaktiebolag, ägs av 14 skånska kommuner

SIPTex: Svensk Innovationsplattform för Textilsortering, finansieras av Vinnova och är ett steg 2-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil; Gina Tricot, H&M, Human Bridge, Malmö Stad, Stockholm Vatten, SYSAV, ReturTex, Swerea IVF, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Källor:

Intervju med Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB

www.sysav.se

www.ivl.se

Byline: Eva Maria Karlander, december 2017